Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa. Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.

Barnkonvention som präglas av idén om barnets bästa har fått stort gensvar i många länder. Dokumentet har ratificerats av alla världens stater utom USA och Somalia och därmed fick idén om barnets bästa och barnets rättigheter rättens stöd. Syftet med uppsatsen är en granskning av vad barnets bästa innebär, hur barnets bästa ses utifrån olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bästa och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet användes juridisk metod och en jämförelse av begreppet barnets bästa i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn får klara sig på 80 öre per dag? Det viktigaste är inte att länderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan.

ADHD är en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmärksamhetsstörning och impulsivitet. För föräldrarna kan detta innebära svårigheter att hantera barnens beteende och sätta begränsningar. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse från sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som använts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och baseras på sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: Föräldrarnas uppfostringsförsök, Föräldrarnas relation, Ett minskat kontaktnät, Behov av stöd och hjälp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförväntningar.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Studien grundar sig på en aktgranskning av fem barnavårdsutredningar och visar på stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien är barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet.

Detta examensarbete behandlar föräldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO är ett kliniskt behandlingsprogram för föräldrar som har barn med beteendesvårigheter. Syftet var att utreda föräldrars tillfredsställelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse med behandling och behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och föräldrars tillfredsställelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkäter besvarades av föräldrar. Två av enkäterna mäter förändring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmåga (Social Skills Rating System, SSRS).

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.